Apkoppor: En översikt över apkoppsvirusets morfologi och livscykel
Det upptäcktes först hos apor och fick därför namnet apkoppsvirus (engelska Monkeypox virus) och sjukdomen fick namnet apkoppor, men viruset har över tid framför allt hittats hos olika typer av gnagare i Central- och Västafrika. Sjukdomen bytte namn till mpox i Sverige 1 januari 2023 efter att WHO rekommenderat namnbytet. Arbete kring eventuellt namnbyte av viruset pågår men heter i nuläget som tidigare apkoppsvirus.
apkoppor wikipedia
Sedan maj 2022 pågår ett större utbrott av apkoppsviruset. Tidigare vaccinering mot smittkoppor tros ha en viss skyddande effekt, men det vaccin som redan tidigare funnits mot smittkoppor har även effekt mot apkoppor. [5]
De flesta utbrott av apkoppor har observerats just i de afrikanska regnskogarna. År 2003 rapporterades dock det första fallet av mänskligt insjuknande utanför Afrika. Viruset hade identifierats i Wisconsin, USA, då en treårig flicka blev biten av en prärievarg. Under månaderna som följde rapporterades 72 ytterligare fall av samma smitta, vilket ansågs vara ett omfattande utbrott. Undersökningar kunde spåra smittan tillbaka till en distributör i Illinois, som hade importerat exotiska djur från Ghana, Västafrika.[8]
Sjukdomssymtomen för apkoppor påminner om smittkoppor, men är vanligen mildare. Inkubationstiden är i regel mellan 6 och 16 dagar. Sjukdomens första fas karakteriseras av feber, huvudvärk, ryggsmärta, muskelsmärta och orkeslöshet. Även lymfkörtelförstoring är ett av symtomen, vilket är en av skillnaderna mellan apkoppor och smittkoppor. Andra fasen inträder cirka 1-3 dagar efter att febern har inträtt och karakteriseras av hudutslag, vanligtvis på den lokal där viruset kommit in i kroppen men som därefter sprider sig till resten av kroppen. Utslagen genomgår ett antal olika stadier innan de slutligen torkar in och försvinner. Sjukdomen varar mellan 2 och 4 veckor innan symptomen helt har klingat av. Ärrbildning kan förekomma. I centrala Afrika, där sjukdomen historiskt har varit vanligast, är det cirka 1 av 10 personer som dör av sjukdomen.[2][18] Inom ramen av det utbrott som började 2022 har dödligheten utanför Afrika varit mycket låg.
Vaccin finns (Jynneos/Imvanex) som har effekt både mot smittkoppor och mot apkoppor. Folkhälsomyndigheten rekommenderar förebyggande vaccination till personer med en påtagligt hög risk att utsättas för apkoppsvirus.
Rop på vaccin stoppar inte spridning av apkoppor. Det är tydligt att hälso- och sjukvårdsregionråd inte tar ansvaret för åtgärder som minskar smittspridning. Det skriver specialistsjuksköterska Mats Christiansen i en replik.